Tillsyn över öppenhetsregistret 2023–2026 – Statens revisionsverks berättelse
Lagen om öppenhetsregistret trädde i kraft den 1 januari 2024. Största delen av de registrerade aktörerna har anmält de uppgifter som krävs till registret i enlighet med fatalietiderna. Under de första 2,5 åren av öppenhetsregistret har 1 303 aktörer anmält sig till registret och de har anmält sammanlagt 16 554 ämnen för påverkanskommunikation eller rådgivning inom påverkanskommunikation.
Öppenhetsregistret togs i bruk den 1 januari 2024. Syftet med öppenhetsregistret är att öka transparensen i det statliga beslutsfattandet och synliggöra den systematiska och långsiktiga påverkanskommunikation som riktas mot staten.
Revisionsverket övervakar att de aktörer som omfattas av lagen gör de anmälningar som krävs till öppenhetsregistret. Statens revisionsverk upprätthåller registret och granskar registeruppgifterna. Statens revisionsverk kan också på basis av offentlig information eller utomstående tips utreda riktigheten av uppgifterna i registret och aktörernas skyldighet att anmäla sin verksamhet till öppenhetsregistret. Revisionsverket utreder i synnerhet sådana misstankar om försummelse som kan orsaka betydande olägenheter för registrets och uppgifternas tillförlitlighet.
När lagen om öppenhetsregistret trädde i kraft gav Statens revisionsverk omfattande rådgivning och handledning i användningen av registret. Enligt revisionsverkets bedömning har användningen av informationen i öppenhetsregistret blivit vanligare och håller på att etableras. Registret har synliggjort den påverkanskommunikation som riktas mot staten och därmed ökat transparensen i det statliga beslutsfattandet.
De viktigaste observationerna
Största delen av de registrerade aktörerna har anmält de uppgifter som krävs till registret i enlighet med fatalietiderna.
Ett betydande antal aktörer behövde Statens revisionsverks handledning och rådgivning för att bedöma om de är tvungna att anmäla sin verksamhet samt för att fylla i anmälan.
Användningen av registret har börjat etableras i organisationer som bedriver påverkanskommunikation och tillhandahåller rådgivning inom påverkanskommunikation.
Användningen av informationen i registret har blivit vanligare och etableras allteftersom datamängden i registret ökar och man lär sig att allt bättre använda informationen.
Av de aktörer som registrerats i öppenhetsregistret har över 38 procent inte bedrivit verksamhet 2024–2025 som bör anmälas till registret.
Det finns brister i revisionsverkets tillsynsbefogenheter och i synnerhet i rätten till information.
Berättelsen om öppenhetsregistret 2023–2026 innehåller en berättelse till riksdagen om registrets verksamhet och tillsyn samt en årsrapport om öppenhetsregistrets verksamhet och tillsyn 2025:
Tillsyn över öppenhetsregistret 2023–2026 – Statens revisionsverks berättelse