Delegationen anser att registrets inledande fas har varit lyckad och föreslår utvecklingsåtgärder
Enligt delegationen för öppenhetsregistret har öppenhetsregistret, som togs i bruk 2024, ökat transparensen i påverkansarbetet. Delegationen har vid slutet av sin treåriga mandatperiod gjort ett ställningstagande där den sammanfattar sin syn på registrets inledande fas och utvecklingsbehov.
Delegationen anser att revisionsverket, som är registerövervakare, har skött sina nya uppgifter sakkunnigt och med ett lyhört förhållningssätt. Delegationen anser att det är viktigt att rådgivningen till och handledningen av de anmälningsskyldiga kan fortsätta med tillräckliga resurser också i framtiden.
Delegationen anser att det är viktigt att effekterna och utvecklingsbehoven under öppenhetsregistrets inledande fas utvärderas redan under denna regeringsperiod. Dessutom uppmanar delegationen att bedöma om användningen av registret skulle kunna utökas till andra förvaltningsnivåer, exempelvis till kommuner och välfärdsområden eller statliga ämbetsverk.
Enligt delegationen bör anmälan av uppgifter till öppenhetsregistret underlättas och förenklas. Dessutom bör myndigheternas dokumentationsmetoder göras mer systematiska och uppgifterna i gränssnitten kombineras, om det bara är möjligt.
Läs hela ställningstagandet nedan.
Ställningstagande från delegationen för öppenhetsregistret 12.3.2026:
Öppenhetsregistret har ökat transparensen i påverkansarbetet – delegationen betonar behovet av att följa upp registrets funktion och utvecklingsbehov
Målet med lagstiftningen av öppenhetsregistret är att främja transparent, ansvarsfull och tillförlitlig lobbning samt bredda den samhälleliga dialogen mellan beslutsfattare och aktörer som bedriver påverkanskommunikation. Under två års tid har öppenhetsregistret ökat öppenheten i påverkansarbetet och lyft fram påverkan som sker utanför officiella samråd. I mars 2026 finns det 1 215 organisationer i registret och 4 494 verksamhetsanmälningar har lämnats till registret, vilket visar att de anmälningsskyldiga förbinder sig till lobbningens öppenhet.
Statens revisionsverk har skött sina nya uppdrag sakkunnigt och med ett lyhört förhållningssätt. För att den effektiva rådgivningen till och handledningen av anmälningsskyldiga ska kunna fortsätta, bör tillräckliga resurser tryggas även i framtiden. Med tanke på regleringens godtagbarhet är det av största vikt att alla anmälningsskyldiga sköter sin rapporteringsskyldighet omsorgsfullt och att försummelser som beror på missförstånd, oavsiktlighet eller oaktsamhet förebyggs så effektivt som möjligt.
Då riksdagen godkände lagen konstaterade den att tillämpningen av lagen om öppenhetsregistret på den påverkanskommunikation som riktas mot riksdagen och ministerierna ska följas upp och att möjligheterna att utöka tillämpningsområdet till andra förvaltningsnivåer, exempelvis till kommuner och välfärdsområden eller statliga ämbetsverk, ska bedömas utifrån erfarenheterna. Delegationen för öppenhetsregistret anser det viktigt att förutsättningarna för att utvidga tillämpningsområdet bedöms noggrant och eventuella utvidgningar bereds på bred bas och med en tillräckligt lång övergångsperiod. Samtidigt ska den administrativa bördan som eventuella ändringar i tillämpningsområdet medför för de anmälningsskyldiga bedömas ingående.
Riksdagen betonade därtill att funktionen hos och effekterna av lagen om öppenhetsregistret ska följas upp i omfattande utsträckning så att särskild vikt fästs vid bland annat anmälningsskyldigheten, dess gränser, de uppgifter som ska anmälas, anmälningsförfarandet och sanktionssystemet. Dessutom ska regleringens effekter på det civila samhällets och företagens samhälleliga aktivitet och påverkan granskas. Delegationen anser det viktigt att effekterna och utvecklingsbehoven under öppenhetsregistrets inledande fas utvärderas redan under denna regeringsperiod. Delegationen önskar också att öppenhetsregistrets långsiktigare effekter på lobbningen och beslutsfattandet i Finland undersöks.
Öppenhetsregistret har medfört administrativt arbete för de anmälningsskyldiga. I den tekniska utvecklingen av systemet bör man sträva efter att förenkla och effektivisera detta arbete. Det är nödvändigt att ge tydligare anvisningar än i nuläget om benämningspraxisen för ämnena för påverkan. Dessutom ska man noggrant följa upp hur insamlingen och rapporteringen av ekonomiska uppgifter som gäller påverkanskommunikation och rådgivning inom påverkanskommunikation förverkligas i enlighet med revisionsverkets föreskrift.
Metoderna för dokumentering av myndigheternas intressentgruppssamarbete bör preciseras och systematiseras. Delegationen föreslår att man utreder om gränssnitten mellan riksdagen, statsrådet och öppenhetsregistret skulle kunna utvecklas så att uppgifterna skulle kunna sammanställas och göras tillgängliga centraliserat på en webbplats.
Enligt lagen ansvarar delegationen för att följa upp öppenhetsregistrets verksamhet, ta initiativ till dess utveckling samt vara officiellt samarbetsorgan för de intressentgrupper som lagen gäller (anmälningsskyldiga, forskare och myndigheter). Delegationens kärnuppgift är dessutom att främja en god intressebevakningskultur. Antalet anmälningsskyldiga som har förbundit sig till rekommendationerna för god intressebevakningssed, som delegationen godkände i maj 2024, är 1 017.
Delegationens första treåriga mandatperiod kan anses vara lyckad. Delegationen följde aktivt upp hur verkställandet av lagen framskred, utarbetade rekommendationer för god intressebevakningssed och samlade öppenhetsregistrets olika intressentgrupper. I fortsättningen är det ändamålsenligt att utveckla delegationens ställning för att den utöver de uppgifter som fastställts i lagen ska kunna främja öppenheten och etiken inom påverkanskommunikationen och beslutsfattandet på en bredare front.
Delegationen för öppenhetsregistret godkände ställningstagandet på sitt möte den 12 mars 2026. Representanterna för Statens revisionsverk och Finansministeriet avstod från att ta ställning.